2014 antog församlingen en ny vision som presenterades i formen av en treårsplan. Det är intressant att kunna spegla verksamheten utifrån satta mål och vi återkommer i slutet på året med en tydlig utvärdering. Nu har det återigen blivit dags att blicka framåt. Vilka områden vill vi arbeta med under de kommande tre åren? Hur vill vi att vår församling ska se ut år 2019? Jag vet att det finns massor med tankar och drömmar bland oss som tillhör församlingen och nu är vår utmaning att tillsammans utkristallisera nya eller nygamla mål.

I mitten av augusti gjorde jag en erfarenhet som jag kommer att bära med mig länge.

Tillsammans med 50 andra svenskar deltog jag i Global Leadership Summit. Det är en konferens om ledarskap som har arrangerats av församlingen Willow Creek i Chicago i över 20 år. (Mer om den konferensen och när den kommer att hållas här i Malmö kan ni läsa på s. 4) På söndagen besökte vi Trinity United Church of Christ i den fattiga och utsatta södra delen av Chicago. Här är den absoluta majoriteten av befolkningen afroamerikaner. Församlingen var inne i en predikoserie som de kallade ”When The Black Church Repents” (När den svarta kyrkan omvänder sig). Predikantens uppdrag den här morgonen var att upplysa alla om den kristna trons afrikanska rötter och det gjorde han utifrån berättelsen om Filippos och den etiopiske hovmannen. En av världens äldsta kyrka, den koptiska kyrkan i Etiopien, härrör sitt ursprung från den här berättelsen.

När predikanten konstaterade att kristendom inte är en vit europeisk företeelse utan har minst lika starka rötter i Afrika var gensvaret totalt i den nästan fullsatta kyrkan.

Det var en intressant predikan, med ett annorlunda ämne, men jag gick därifrån med en malande känsla av obehag i magen. Människor med afrikanskt ursprung har levt i USA i över 250 år. Men de här människorna hade en starkare identitet med den afrikanska kontinenten än sitt hemland. Och det jag mötte i den där afroamerikanska kyrkan cementerade segregationen på ett obehagligt sätt. Hur kunde det bli så?

Det finns säkert många svar på det men den stora utmaningen för oss i Malmö är att förhindra en sådan utveckling i vår stad. Det är nu kyrkans vision blir intressant tycker jag. På vilket sätt bidrar vi till en positiv samhällsutveckling i Malmö? Hur tar vi oss an integrationsutmaningen? När vi tar fram vår treårsplan kanske vi inte borde ställa oss frågan:

”Vilken församling vill vi vara om tre år?”
Vi kanske istället borde fråga oss själva:
”Vilket Malmö vill vi se om tre år”?

Andreas Wessman, Föreståndare