Malmö Pingstförsamling har alltid varit en missionerande församling, en församling som på allvar tagit Jesu befallning att ”Gå ut i hela världen och predika evangelium”. Detta är något som vi vill fortsätta att göra på olika sätt.
Ett av våra nyaste missionsländer är Serbien. Serbien tillhörde Jugoslavien innan Balkankriget. Idag har landet ca 7 miljoner invånare med Belgrad som huvudstad. Ca 85 % av befolkningen tillhör den serbisk-ortodoxa kyrkan.
Det finns också en evangelisk kyrka som på många platser kämpar för sin överlevnad.
I våras hade Thord och jag möjlighet att besöka våra vänner Margareta och Jon Pitik som arbetar som missionärer i staten Vojvodina. Här finns ett nätverk med 13 pingstkyrkor som omfattar ca 150 medlemmar. Vännerna Pitik är själva serber som har bott i Sverige under hela sitt liv. Deras hjärtan klappar för att nå sitt eget folk med evangelium.
Hur blåser man liv i gamla kyrkor, varav en del har varit förfallna under många år, med små församlingar där de flesta medlemmarna är ålderstigna? Jo, vännerna Margareta och Jon arbetar med barn och ungdomar. Varje år ordnas fyra olika läger dit det kommer 150–170 barn och ungdomar. Här får de höra om Guds kärlek som gäller alla människor, serber, rumäner och romer, alla är lika mycket värda. Här faller murar mellan dem och alla lär sig de sånger de senare ska bära med sig hem till sina föräldrar och syskon. Till dessa läger kommer regelbundet ungdomar från Sverige som under några dagar får smaka på ”missionärslivet” på plats.
Men läger är en snabbt övergående händelse i barnens liv. Sedan något år tillbaka ordnas därför läxhjälp för i huvudsak romska barn. De träffas i de enkla kyrkorna där det inte går att vistas på vintern utan en eldstad igång, pga den stränga kylan. Här får de hjälp med matte och engelska. Här får de också lära sig kristna sånger och bibelberättelser. Drömmen är att se ett uppväxande släkte som tar till sig tron på Jesus Kristus.
Margareta och Jon har ännu ett projekt på gång som ska hjälpa några familjer i församlingen i Seleoush att stå på egna ben. Här finns tre romerfamiljer som hjälps åt att ta hand om en liten djurfarm. På en relativt stor tomt föder man upp grisar och höns. Vinsten går till dessa fattiga familjers överlevnad samt till elkostnader i kyrkan.
Inom Pingströrelsen finns idag ett uppvaknande över de skriande andliga behoven på vår egen kontinent, Europa. Här vill vi som församling vara med på ett hörn och vårt hörn är just nu Serbien.
/ Birgitta Dahl