Historik

Hur det började

1Skolorna som nu ingår i Nyckelfadder arbetet har en historia på över 40 år. Det började på ön Bhola, närmare bestämt i byn Burhannuddin, i det bengaliska kustbandet. I samband med ett projekt för krigsänkor efter befrielsekriget 1971 startades olika hjälp insatser på nämnda ö av Erikshjälpen, Frikyrkan Hjälper och Pingstmissionens Ulandshjälp. Hus byggdes till änkorna och 1974 startades en enkel dispensär och utbildningar inom olika hantverk initierades.

8F0A0B5BBAE247C2BC5337B7BB31EDE4Vid ett tidigt sammanträde där Lars-Olov och Maj-Britt Andersson tillsammans med dåvarande fältrepresentant Thord Dahl var närvarande, beslutades att något måste göras för de många barnen som tillika med sina mödrar varken kunde läsa eller skriva. På detta enkla sätt startades alfabetiseringskurser i Burhannuddin som sedermera spreds till ett allt större område på ön Bhola .

Formell skola

A8A3687FDA624EB898A7589001535618 2Efter en tid togs frågan upp om dessa barn kunde gå vidare in i den formella skola. Detta visade sig svårt på
grund av platsbrist i de få statliga skolorna i området. Nästa beslut blev att starta formell skola från klasserna 1 till 5. Tanken var att hjälpa barn till en lågstadie utbildning som kunde erkännas av den statliga skolan. Det förekom många avhopp från den vanliga skolan beroende på att föräldrarna, själva analfabeter, föredrog att låta barnen jobba på fälten för att bidra till familjens försörjning.

När nu en kvalitativ undervisning kunde erbjudas och att denna undervisning möjliggjorde för barnen att gå v
idare till högre klasser, var det många föräldrar som ändrade sin uppfattning och lät barnen gå kvar.

En del av Fiskeprojektet

img003Under senare delen av 70-talet flyttades skolarbetet administrativt till ett större socio-ekonomiskt projekt inom fiske och hantverksproduktion. Under denna tid utvecklades skolan ytterligare genom att en svensk lärarinna från Fotö kom ut till Bangladesh, Barbro Bergdahl, som tog hand om lärarutbildning och fortbildning av lärare. Många tusen individer fanns med i något utbildnings- program, som barn i skolorna men även inom alfabetiserings-kampanjer bland vuxna.

Vid denna tidpunkt fanns ganska rikliga ekonomiska förutsättningar i samband med stöd från hjälporganisationer och SIDA. I mitten av 80-talet började skolarbetet känna av en ekonomisk åtstramning och vi var tvungna att se oss om efter alternativa finansieringsformer.

Hjälp genom radio

I mitten av 80-talet arbetade Birgitta Dahl (maka till Thord Dahl) på Radio Malmö, NärRadion med liv. Under den tiden föddes tanken på att låta ”vanliga” människor få vara med och hjälpa barn i Bangladesh till skolgång. Detta blev upprinnelsen till ett fadderprogram som varade i många år med centrum i Malmö och med under-avdelningar i hela landet. Till en mycket ringa kostnad kunde man vara med och bidra till arbetet och samtidigt få rapporter om skolarbetets utveckling och framgång. På detta sätt fick många barn tillgång till utbildning och öppna dörrar för ett förändrat liv.

Detta fortsatte fram till början på 2000-talet då det blev det dags att lägga ner skolarbetet på ön Bhola och i samband med det byta huvudmannaskap.

Flytt till fastlandet

2I samband med avveckling av hjälpinsatser till Bangladesh från Missionens sida flyttades skolarbetet från ön Bhola till den västra sidan av landet, i huvudsak i norr – till Dinajpur distriktet. Agape Social Concern blev ny huvudman och flera av de trogna svenska givarna följde med i flytten.

Agape Social Concern är den sociala grenen av en kyrkorörelse i Bangladesh. Under ASG`s ledning har skolarbetet spridits på landsbygden från norr till söder på den västra halvan av Bangladesh. Från att i det tidiga skedet av skolarbetet (1975) vara formella skolor har dessa utvecklats till att bli informella sådana. Den Bangladeshiska skolmyndigheten har inte bara satsat på utbildning men också lyckats bygga många fler lärocentra än vad man tidigare hade. Men landets befolkning växer och idag har man svårt för att hålla jämna steg med utvecklingen. Detta gör att många statliga skolor är ”överbefolkade” med klasser på upp till 100 barn med bara en lärare – speciellt på landsbygden. Nyckel fadder skolorna är informella skolor där barnen får hjälp med läxläsning i de ämnen som man har i den vanliga skolan. För att lyckas i skolan är detta en nödvändighet. Barnen från välbeställda familjer i städerna har betald läxläsnings hjälp i hemmet eller hjälp av någon i familjen. Den fattige däremot som har en far och mor som inte kan läsa eller skriva kommer ohjälpligt efter. Det är därför vi nu satsar på denna typ av skolor.

Skollokaler

3Eftersom Agape Social Concern är den sociala armen av en kyrkorörelse som arbetar i just de områden som tidigare nämnts, är behovet av skollokaler i många områden löst. På fredagar är det Gudstjänst (Muslimskt land) men alla andra dagar i veckan fungerar den lilla eller ibland stora kyrkolokalen som skol-lokal. Alla barn är välkomna oavsett om de kommer från ett kristet, muslimskt eller hinduiskt hem.

4I skolan är de för att lära och med din fadderpeng låser du upp dörren för dessa barn till att bli en röst i samhället, en potentiell politiker, en yrkesarbetare som tillsammans blir en agent till förändring.