På promenad en lördag förmiddag

Denna lördagsmorgon i början av maj var lite kylig men när ett 10-tal av församlingens pensionärer kommit samman för pensionärspromenad, utanför kyrkans entré, hade temperaturen stigit till tvåsiffrigt och av den alltid närvarande kylande vinden märktes knappt ingenting.

Strax efter kl 11 började gruppen röra på sig, några hade gåstavar. Alla hade ryggsäck eller väska över axeln med något att äta när vi rastade. Vi går förbi våra inhyrda skolor och det nya idrottsgymnasiet som ännu inte öppnat, med riktning mot Pildammsparken. Jag slår följe med Ann-Christine Newman som för snart fyra månader sedan tog initiativ till promenaderna.

”Under helgerna känner man sig ofta så ensam” förklarar hon, ”veckodagarna rullar på och man har alltid något att göra men just helgerna kan ibland kännas långa. Jag är ofta ute och går under veckorna, oberoende av hur vädret är, och tänkte varför skulle man inte kunna göra det om helgen också? Och då göra det tillsammans med andra, om det är fler som känner som jag? Nu under coronapandemin kan man ju bara träffas utomhus och då kunde ju detta vara ett sätt att träffas och umgås en stund på lördagsförmiddagen” berättade hon, och fortsatte. ”Jag ringde Jenny Antonson, vår barn- och familjepastor i församlingen. Hon tyckte det var en strålande idé.”  ”Det ska vi annonsera om på vår hemsida och i våra sociala medier” bestämde hon. ”Vi beslutade att starta upp lördagen den 27 februari som blev både solig och med närmare 10 grader i luften. Och så har promenaderna rullat på sen dess” fortsätter Ann-Christine.

Jag undrar hur många man brukar vara och kan inte vädret vara lite omväxlande?  ”Jo vädret växlar och styr nog om man vill gå med” säger Ann-Christine ”men det är bara någon enstaka gång som vi har behövt ställa in. Det har varit från en handfull personer till ett drygt 10-tal.”

Målet har alltid varit Margaretapaviljongen i Pildammsparken. Den idag soluppvärmda sittytan runt byggnaden är skön att slå sig ner på, de medhavda sittdynorna som vissa har med behövs inte, av den anledningen. Och det går alltid att hitta lä för eventuellt kylande vind. ”Ibland har det varit kallt att sitta här” säger Ann-Christine.

Nu plockas termosarna med kaffe eller the fram med tillhörande tilltugg. Någon nöjer sig med frukt. Efter en halvtimme vandrar gruppen vidare. ”Nu har det ju blivit så vackert här” säger någon när vi går genom blomstergatan mot parkeringen. För att sen vika av till vänster genom parken. Det stora magnoliaträdet står fullt utslaget medan andra träd tvekar att slå ut.

Den ilskna påfågelhannen ser vi inte idag men andra fåglar förhöjer vårkänslorna med sina kvittrande strofer. Vi går förbi bokarna med sin nyutslagna skira grönska innan vi åter korsar Pildammsvägen på väg tillbaka.

Det är så roligt med dessa promenader säger Gunvor. Man ser naturens skiftningar, och Malmö kommuns fina planteringar. Berit känner som Ann-Christine, så roligt att vara ute och gå med vännerna, ”för går det gör man ju annars också” säger hon. Ulla tycker det är en utmärkt anledning för att komma ut och att inte bli sittande i lägenheten. Och att få träffa andra än de vanliga fyller någon i. Det hörs idel positiva omdömen om promenaderna.

”Det får gärna komma med fler” säger Ann-Christine när vi åter står framför kyrkan halvannan timme senare. ”Vi går ungefär 2 kilometer i långsam takt. Och man behöver inte vara pensionär. Vi har andra som ännu inte kommit dit i ålder och som varit med på promenaderna” avslutar hon. För promenaderna, de kommer att fortsätta.

Agne Ellbrant