Med musiken som uttryck till Guds ära
Josefina Gniste gästade vår församling under vår Kick-off helg i augusti. Ett mycket uppskattat besök som innehöll nya sånger och medverkan med lovsångsledning i vår gudstjänst på söndagen. Inte minst vi i musikrådet uppskattar Josefina och den glöd och hängivenhet hon bär med sig i sången och i tillbedjan.
Josefina är uppvuxen i en pastorsfamilj och bodde under sin uppväxt i Uddevalla. Efter musik- och ledarskapsstudier och två år som ungdomsledare i Frälsningsarmén började hon arbeta ihop med Andreas Wessman i Pingstförsamlingen i Trollhättan. Hon säger att hon har Andreas att tacka för mycket då det var han som blev anledningen till att hon började arbeta i Pingstförsamlingen i Trollhättan och att han var den som peppade henne till att hålla sin första predikan. Josefina, 33, bor i dag med sin man och deras två barn i Västerås men är på väg till Katrineholm där de tillsammans ska gå in i pastorstjänst i Pingstförsamlingen. De delar pastorskallelsen och detta är något de har längtat efter sedan de träffades.
Josefina har alltid haft musiken som ett naturligt sätt att uttrycka sig. Det var barnkörer, julspel, kör och sådant som hör kreativitet och församling till när man är barn. Enligt hennes mamma sjöng hon innan hon pratade och om livet vore en musikal ”skulle jag trivas perfekt” berättar Josefina.
Att börja leda lovsång var för henne en process. Hon kände sig trygg där hon stod bredvid sin syster som ledde lovsången. Hon visste hela tiden att det fanns något i musiken och lovsången för henne. Vid en resa till Kenya när hon gick i åttonde klass, medverkade hon med sång till inspelade musikbakgrunder. Hon berättar att när hon såg människor tillbe Gud, bli berörda och mirakel ske, blev hon totalt fångad och insåg att det var det hon var skapad för. Att det var det hon ville göra med sin röst, sitt ledarskap och med sin musik.
Idag arbetar hon på heltid för Guds rike. Hon sjunger, predikar och leder inspirationshelger i olika församlingar över vårt land. Hon älskar församlingen och hur vi möts över alla gränser av ålder, kultur och språk. Alla är lika inför honom som är i centrum, oavsett hur vårt förflutna ser ut. Den församlingen vill hon vara med och bygga. Den församlingen vill hon se prisa sin Herre. Hon berättar att hon en dag läste ett citat från ett barn: ”Kan inte någon hitta på ett system så att ingen behöver vara ensam?” och tänkte att det är det som församlingen är. Vi klarar oss inte på egen hand. Vi behöver varandra.
För Josefina är Jesus centrum ända sedan hon som tonåring upplevde hur allt med tron föll på plats. En stark övertygelse och ett medvetet beslut att följa och ge honom allt. Josefina berättar om en händelse från när hon var barn, när hon verkligen fick uppleva hur Jesus såg och bar henne.
”Jag hade fått min första hundralapp av mina föräldrar och jag var superstolt. Jag tog med den till kyrkan och jag visade upp den för flera. När jag gick in på söndagsskolan, la jag min väska utanför samlingslokalen och när jag kom ut efter samlingen var min hundralapp borta. Jag blev förkrossad. Min skatt var borta! Min fina hundralapp! Vid kyrkfikat kom en man fram till mig, som inte visste att jag förlorat min peng och sa följande till mig: Josefina, Jesus sa till mig att jag skulle ge dig pengar, så jag ska göra det. Sedan gav han mig en hundralapp”. Det kan tyckas som en enkel berättelse, men viktig för en liten flicka och något som hon minns än i dag.
Josefina är engagerad i det som heter ”Ny musik i Pingst”, som de senaste åren gett ut två skivor med lovsånger som sjungs över hela vårt land. Detta är ett viktigt arbete som syftar till nya sånger som är relevanta ”just för en tid som denna”. Sångerna från de tidigare projekten har fått vara till stor välsignelse över hela vårt land och vi ser fram emot den tredje skivan som kommer under nästa år.
Erika Möller
