Låt Jesus vara med i vardagen

Tidigare i vår hölls en nationell barnledarkonferens i Uppsala. Drygt 800 barnledare från hela Sverige och olika kristna kyrkor var under en helg samlade för undervisning, uppmuntran och nätverkande. 

Konferensen handlade om vikten av att hemmet och kyrkan samverkar. Barnledarna i kyrkan möter barnen väldigt lite av barnens tid. I snitt kanske barnet från ett kristet hem är 1 timme per vecka i kyrkan. Viktigast för barnets andliga utveckling är föräldrarna. Att uppmuntra föräldrar och ge verktyg att leva ut tron i vardagen är ett viktigt uppdrag för kyrkan. Om det som barnen är med om i kyrkan kan byggas vidare på i hemmet och tvärtom, då blir effekten större!

Vi barnledare vill stärka relationen mellan kyrka och hem genom att i gudstjänsten “påa” vad vi kommer att undervisa om. Tanken är att ni som föräldrar ska kunna ta upp tråden och fortsätta samtalen hemma. Några gånger per termin skriver jag ett mail med info om vad vi har för teman och vilka bibelord vi övar in. Även här är tanken att ni ska kunna ta vid hemma.

På Junior har vi denna termin haft undervisning utifrån tydliga teman som t.ex. dop, nattvard, församling, självbild och utseende och vad matar jag mig med.

På Disciples kidz har vi bl.a. tagit fasta på att lära oss bibelord utantill, för att de ska finnas där någonstans i minnet när barnen blir lite äldre och reflekterar på ett nytt sätt. Pyssel, lek och den lilla gruppen är en självklar bas.

Maria Furusand, pastor i Folkungakyrkan i Stockholm, säger till barnledarna:

“Om vi har så lite tid med barnen i kyrkan, så behöver vi tala massor om Jesus!!!” Barnledarna i Malmö Pingstförsamling har som sin övergripande vision att bygga gemenskap med Jesus och gemenskap med varandra. Denna vision kan hemmet vara en del av.

Låt Jesus vara med i vardagen. Låt bibelläsning bli en rutin redan när barnen är små. Det läggs en grund och det kan bli mer naturligt att läsa en andaktsbok eller bibel när man blir äldre. Även om många tonåringar helt stänger den typen av läsning och umgänge under en period…

Be tillsammans; vid matbordet, i hallen, vid sängkanten, i bilen. När det kommer upp saker i vardagen – be eller tacka. Korta böner. Längre stunder ibland. Be för farmors onda knä, för kompisen i skolan, för pappas stressiga jobb och tacka för maten och vännerna. Tron blir en naturlig del av livet. Jesus finns med, mitt i livet.

Som familj kan man möjliggöra att barnen får trygga relationer med andra barn i kyrkan, både genom att ses i kyrkan regelbundet och genom att ses i hemmen. Bjud hem varandra, kanske även någon som ni inte vanligtvis umgås med. För att barnen ska knyta kontakter.  För att ni ska lära känna varandras barn. 

Gå regelbundet på gudstjänst. “Jesus gick till synagogan som han brukade”, står det i Luk.4:16.

Att hitta en rutin, där kyrkan är en del av veckorytmen, bygger en bas. Barnen har större chans att känna sig hemma och få vänner. De bygger relation till andra barn och vuxna. Om man bara går till kyrkan någon gång ibland är det lätt att det mer känns som att man är på besök, än att man är med familjen.  

En del föräldrar kan känna oro för att påverka, men om inte jag påverkar mina barn så kommer någon annan att göra det. Barnen påverkas av så mycket hela tiden: kompisar, influencers, serier, skolan, andra vuxna.  Att vägleda sina barn till en tro som bär dem genom livet är ett val i vad man som förälder vill att barnet ska få ta del av.

Vi som vuxna kan få vara betydelsefulla för någon annans barn. Som barnledare eller som en äldre kristen att vända sig till. Tillsammans får vi vara kyrka. Vi får vara med och vägleda barnen till en tro som bär. 

Jenny Antonson