Jag drömmer om att hjälpa utsatta människor
Intervju med Edvin Sjöstrand – Vår ALT-praktikant i kyrkan
Utanför fönstret strilar regnet så sakteliga ner när jag plockar upp telefonen för att ringa Edvin Sjöstrand, ALT-studenten som just nu gör sin praktik i Europaporten. Det är den 18 februari och klockan är 13:02. En telefonintervju står på agendan och efter att Edvin har svarat och vi har bett en kort bön tillsammans så drar intervjun igång.
Inledningsvis ber jag Edvin att berätta lite om sig själv och sin bakgrund varpå han svarar att han ser sig själv som en social kille och att han tycker om att träna exempelvis innebandy, fotboll och beachvolleyboll. I fråga om tron berättar Edvin att Guds existens alltid har varit självklar för honom. Från barnsben lärde han sig att varje kväll be aftonbönen vilket han fortsatte med att göra ända upp i gymnasieåldern. Han brukade också ofta be för sin familj, släkt och vänner.
Edvin drar sig till minnes en särskild händelse från barndomen:
– Jag var kanske fem år gammal, jag och min mormor hade sedan en tid tillbaka pratat om änglar. En kväll när jag skulle sova såg jag plötsligt ett jättestarkt ljus över min garderob. Först blev rädd och drog täcket över huvudet och grät. Sedan, efter vad som kändes som en evighet, kom mina föräldrar in i rummet och frågade vad som stod på. Så här i efterhand förstår jag att ljuset var ett sätt för Gud att påminna om sin existens. Det var som om han sa: Här är jag – jag finns!
När det var dags att välja yrkesbana valde Edvin att studera till civilekonom vid Linnéuniversitetet i sin hemstad Växjö. Under och efter studietiden jobbade Edvin på banker och välkända företag samtidigt satt han med i styrelser för olika föreningar och aktiebolag. Anledningen till att Edvin valde just ekonomibanan var att han drömde om att kunna hjälpa människor i svåra ekonomiska situationer men efter några år kände Edvin att hans yrkesroll dessvärre inte tillät honom att göra det på det sättet som han hade tänkt. Ungefär i samma veva frågade Edvins fru Lisa om inte de två skulle kunna gå bibelskola tillsammans vilket så småningom ledde till att Edvin och Lisa valde att flytta till Malmö för att studera på ALT.
– När jag läste på om ALT kändes det självklart att det var just den här utbildningen som jag skulle gå, även om en liten del av mig ifrågasatte varför, att jag som redan hade en universitetsutbildning skulle läsa ytterligare fyra år. Samtidigt rådde det egentligen inga tvivel om att ALT var den rätta utbildningen för mig. Inom mig bar jag också ett minne från när jag var liten och läste ett par bibelord för mina morföräldrar och upplevde hur de verkligen tog till sig vad jag läste. Både min mormor och min morfar uppmuntrade mig då till att bli pastor.
I slutändan valde dock Lisa att inte gå ALT i alla fall, eftersom hon fick en heltidstjänst på Solarlux, men Edvin är nu alltså inne på sin andra termin och gör sin praktik i församlingen.
– Jag trivs bra med praktiken även om den kan vara utmanande ibland. Min huvuduppgift är att finnas med bland ungdomarna på fredagar men jag är även med som samtalsledare på Alpha samt att jag följer pastorernas arbete med exempelvis gudstjänstanalys på tisdagarna.
Avslutningsvis frågar jag, med tanke på det nuvarande predikotemat, om Edvin känner att han har hittat sin plats och vilka tankar han har inför framtiden.
– Jag kan relatera till flera av de roller eller funktioner som Paulus nämner i Efesierbrevet 4:11 men jag känner igen mig kanske främst i läraren, den pedagogiska personen som är duktig på att förmedla tankar och budskap. Båda mina föräldrar var lärare och jag har själv arbetat som lärare. Samtidigt tänker jag att vi alla också är apostlar eftersom trons kärna ändå är att följa och tjäna Jesus precis som vi är och att alltid vilja lära sig mer av honom.
– Angående framtiden är jag öppen för Guds ledning. Just nu trivs jag och Lisa i Malmö men vi kan också tänka oss att jobba i andra städer eller länder, kanske i Tyskland där Lisa kommer ifrån. Just nu jobbar jag dock med ett utvecklingsarbete via högskolan som handlar om att kombinera diakoni och ekonomiska samtal med ekonomiskt utsatta människor inom och utanför församlingen. Jag drömmer fortfarande om att få leda människor i och utanför tron på Gud och att hjälpa utsatta människor. Jag drömmer också om att fler ska vilja haka på arbetet med ekonomi och evangelisation.
– För att runda av vill jag slutligen uppmuntra alla att be mer i stort, i smått och för andra människor. Jag har exempelvis fått se min kusin bli helad två gånger, en gång från koma efter en fallolycka och en annan gång från cancer. Mitt tips är att notera ämnen att be för i exempelvis en bönedagbok eller i minnet för att sedan följa upp dem. Att vara i bön är att alltid vara nära Gud.
Moa Nissfolk
