I oktober kommer Malmö Pingstförsamling att arrangera en jubileumshelg till minnet av att det är 100 år sedan Göte Strandsjö föddes. Med anledning av jubileet har jag intervjuat några personer som mött Göte i sången och musiken.

1. Hur kom du först i kontakt med Göte Strandsjö? Var det genom musiken, eller ett personligt möte?

2. Vad har Göte Strandsjö betytt för dig personligen i din musiktjänst/ditt arbete?

3. Finns det någon ”Göte Strandsjö-händelse” eller – sång som påverkat dig särskilt?

4. Vilken betydelse upplever du att Göte Strandsjö har haft för musiklivet/kulturlivet i svenska kyrkor och frikyrkor genom åren?

5. Vilken roll upplever du att hans musik spelar idag?

 

Intervju-Bengt

Bengt Roslund

Bland annat TV-producent på Malmö-TV under 28 år.

  1. Sommaren 1961 producerade jag ett av mina allra första TV-program. Sångaren Tore Gullberg ackompanjerades då av kantor Göte Strandsjö. Då inleddes ett samarbete och en vänskap som varade så länge Göte levde.
  2. Göte var en ovärderlig resurs för Malmö-TV och mig personligen. I våra produktioner av program med andliga sånger fanns ambitionen att skapa nya sånger i tiden, som kontrast till de ”gamla vanliga”. Jag är säker på att möjligheterna till tv-exponering inspirerade Göte i hans nyskapande.
  3. Innan ”Sång på gång”-epoken började, gjorde vi varje år ett antal singelprogram, med olika teman, till vilket nya sånger skapades. Vid ett tillfälle när vi skulle komma på ett tema var en av oss lite deppig (inte Göte). Ordet ”förtröstan” kom på tal (av Göte), vilket blev temat. Nästa morgon spelade Göte upp den sång han skrivit under natten. Så kom sången ”Förtröstansfullt” till. Den betyder fortfarande mycket för mig. Enligt hans dotter var det denna sång som Göte satte främst.
  4. Under de mest aktiva åren var han, anser jag, landets främsta skapare av andlig sång. I de flesta radio- och tv-gudstjänster förekom det strandsjösånger.
  5. Jag är övertygad om att många av hans sånger kommer att leva under lång tid framöver.

Intervju-Ann-Marie

Anne-Marie Jägerskog

Född in i Filadelfia Malmö. Började tidigt sjunga och musicera hemma och i församlingen, där de spirande kunskaperna uppmuntrades. Tog sånglektioner för Göte. Har i yrket som lågstadielärare haft stor användning för de kunskaper och den praktik som Göte Strandsjö ”utsatt mig för” i församlingen.

  1. Göte och hans hustru Ingegerd var goda vänner till mina föräldrar. Göte var församlingsmusiker och äldste i församlingen och med när jag barnvälsignades. ”Då log du mot honom”, sa mamma.
  2. Förutom musiker och sångare, kompositör och sångförfattare var han bildkonstnär, poet och författare. Språket var viktigt, sångerna han skrev, med egna eller andras texter, var en symbios mellan text och musik. Melodierna lyfte fram orden som skulle förmedlas. ”Det finns ingenting som gör att en text fastnar bättre än om den har rytm och melodi”, sa han och skrev bibelvisor, vars texter sitter för alltid hos mig.
    Göte var ett föredöme som framhöll vikten av att sjunga med församlingen, att välja texter som stämmer med gudstjänstens innehåll, att bekräfta, understryka eller ge ytterligare tankar kring det budskap som presenterats. Hans solosånger kunde bli till en hel predikan, genom det sätt de sjöngs på.
    Att göra sin uppgift på bästa möjliga sätt och samtidigt vara barmhärtig mot dem som inte lyckas lika bra, var viktigt. Hade någon framträtt i mötet, gav Göte alltid ett uppmuntrande ord som tack.
  3. När barnsångerna kom i tre häften med ”Jag är en liten sjöman” och ”Stina och Per-Anders”, fanns jag med. Det som berör mig mest är dock texter jag använt i vuxen ålder. ”Maria och Jesus” är en sådan. Likaså vardagsvisorna som skrevs till de första kristna TV-programmen på 60-talet: ”Det är här jag har min vardag. Det är här jag behöver Gud”. Eller tonsättningen av Bo Setterlinds text ”Aldrig mer ett ont ord om trasiga fioler…”.
  4. Göte Strandsjös musik har haft stor betydelse. I hans produktion finns passande texter och sånger för olika teman. Dessutom rörde han sig med självklarhet i de olika kyrkofamiljerna. Han kom tidigt med musikaler. Den första, ”Herren känner de sina” presenterades under Pingströrelsens sångledarkonferens i Skövde. De som var med, glömmer det inte.
  5. Det finns sånger som lever, som har blivit allmängods. Ett exempel är ”Som när ett barn kommer hem om kvällen” eller hans text ”En ton ifrån himlen nådde mig”. Det viktigaste är att han bröt nya vägar när det gäller den andliga sångens innehåll, plockade ner tron till ”den jordens gränd som vi lever i” utan att för den skulle tappa himlaperspektivet, för ”du går inte bort, du går HEM”.

Intervju-Ulf

Ulf Strömberg

Musikledare i Pingstkyrkan Jönköping sedan 1965. Ledde under 60-70-80-talen Offensivsångarna. Orkesterledare i Pingstkyrkan. Erhöll 2004 Olle Widestrands musikstipendium. Har varit verksam som skolområdeschef, Jönköpings kommun.

  1. Jag har tyvärr inga personliga möten med Göte Strandsjö. Under åren som sångledare blev mötesplatsen de stora Sång- och musikledarkonferenserna, då vi fick uppleva hans sånger. De gjorde djupa intryck på mig. Göte förytligade aldrig evangeliet, tron blev i hans texter tillgänglig för alla. Ibland stack tonspråket ut, vilket var bra, det kompletterade det ”vanliga”, traditionella.
  2. Göte kunde sätta ord på tankar och funderingar som jag och många har. I vardagsslitet med sång och musik fick jag genom hans texter uppleva ”att det är tryggt att be”, ”att min hjälp kommer från Herren”, att ”Gud, du är här, i detta rum finns också du”. Den egna upplevelsen gjorde det lätt att förmedla sångerna till andra i olika gudstjänster.
  3. På en sångledarkonferens i Skövde 1974, lärde vi oss Götes musikal ”Herren känner de sina”. Glada sångledare åkte hem och började öva. Självklart att vi i Jönköping skulle framföra den! Jag glömmer aldrig djärvheten att få sångarna ta några steg fram och tillbaka!
  4. Götes sång och musik håller hög kvalité och omfattar olika tonspråk. Det är inget inne i ”boxen”, i ”facket”, utan öppnar upp och skapar utrymme för gudslängtan hos alla. Jag tror det förklarar hans ingång i alla sammanhang, musikliv som kulturliv.
  5. Jag är glad över att vi i Pingstkyrkans orkester regelbundet använder ”Som när ett barn kommer hem” i gudstjänster, ibland som musik, ibland med sång. Sången är tidlös och kommer alltid att leva. Den behöver sjungas ofta, inte minst nu när så många kommer till Sverige utan hem och trygg miljö.
    Härom söndagen plockade jag fram sången ”Lovad vare Herren”.  Orkestern spelade och publiken sjöng med glädje, det blev lovsång på riktigt! Det visar att Götes musik lever och bidrar till en fördjupning av människors andliga liv i vardagen. Hans beskrivningar är ofta rakare än många ord från predikstolar.

Intervju-Ulrika

Ulrika Lerpard

Född och uppvuxen i Malmö. Har sjungit och spelat lite piano i församlingen i Filadelfiakyrkan, sedan barnsben. Arbetar som barnsjuksköterska på Neonatalavdelningen i Malmö.

  1. Jag har haft förmånen att växa upp i samma församling som Göte och har träffat honom sedan barnsben.
  2. Göte ledde mig in på musikspåret redan när jag var barn. Som åttaåring fick jag tillsammans med en barnkör sjunga in en barnskiva med sånger skrivna av Göte. Det var en väldigt spännande upplevelse. När jag var i tonåren erbjöd Göte sig att ge enskilda sånglektioner vilket jag tacksamt tog emot. Det var väldigt generöst gjort av honom att bjuda på sin tid, engagemang och kunskap, sådan var han; uppmuntrande, positiv och generös.
  3. Att få fira gudstjänst med en sådan begåvad och vis människa under uppväxten är en stor förmån och det har givetvis påverkat mig. Göte hade förmågan att sätta ord på komplexa frågor och forma det till en enkel visa som jag som lyssnare lätt kunde uppfatta och ta till mig. Ett exempel är sången: ”Jag kan inte vad du kan, du kan inte vad jag kan”. En annan sång som påverkat mig är den enkla visan som min syster och jag sjöng som barn: ”Jag vill ge Jesus något riktigt fint”.
  4. Göte hade förmågan att skriva både enkla visor och mer avancerade musikverk. Hans musik spänner över alla åldrar och har ett budskap som berör den enskilde. Han har sjungit rakt in i mångas hjärtan, även utanför kyrkorna. Det kan man förstå, inte minst av alla de populära sångprogram på TV som han varit upphovsmakare till.
  5. Många av hans sånger kommer inte fram så ofta numera. Ett av många guldkorn är en av hans klassiker: ”Som när ett barn kommer hem om kvällen”. Den kan nog många känna igen sig i och relatera till. En sång med några få meningar som blir en hel predikan, som så många av hans sånger.

Intervju-Astrid

Astrid Boström

Uppvuxen i Filadelfia, Malmö. Deltog i flera av församlingens musikverksamheter under uppväxten; barnsånggrupper, musikskola, kör, strängmusik, orkester. Medlem i Nu-kören från dess start till dess upphörande. Musiklärare, fil.mag. musikpedagogik, lärarutbildare.

  1. ”Farbror” Göte har funnits med i hela mitt liv. Han var församlingsmusiker i Filadelfia. Mamma och pappa deltog i kör och strängmusik precis som jag och mina syskon så småningom gjorde. Min personliga relation till Göte började tidigt, eftersom hans dotter och jag är jämngamla och tidigt blev kompisar. Vi spelade och sjöng i barngrupper som Göte ledde, inspirerad av Orffmetodiken.
  2. De musikupplevelser jag fick som ung i församlingen har påverkat mina val i livet. Att få sjunga, gärna tillsammans med andra, har blivit mitt livselixir. Jag har fått med mig många av Götes sånger och väljer gärna ur den repertoaren. Texterna var alltid viktiga för honom. Han lade sig vinn om att göra melodierna sångbara och sjöng gärna och mycket med församlingen/publiken. Göte framförde sina sånger så enkelt och chosefritt som möjligt och var alltid noga med textningen. Det har blivit vägledande för mig när jag själv har sjungit, men också i mitt arbete som musiklärare.
  3. Det finns många händelser och sånger som påverkat mig. Ett mycket speciellt minne är från 1975. Nu-kören spelade in musikalen ”Herren känner de sina” på skiva. När jag sjöng solo i ”Om ditt namn är skrivet i himlen, då har du rättighet att vara glad” visste jag att min systerson kämpade sina sista timmar i livet. Jag grät, sen sjöng jag. Det var svårt.
  4. Redan i slutet på 40-talet bidrog Göte till att det ordnades konferenser för sångare och musiker i pingstförsamlingarna. Det förde med sig en gemensam repertoar utgiven på noter. På 70-talet kom vardagsvisorna. De socialrealistiska texterna trängde sig på lyssnaren, texternas budskap berörde och upprörde. Göte gjorde förtjänstfulla översättningar till svenska av Duke Ellingtons Sacred music och hämtade influenser från jazzen i sin egen musik. Götes musikaler var ett försök att utveckla sången med rörelse för att göra budskapet mera levande. TV, radio och bland annat Nu-körens framträdanden i kyrkor runt om i landet, förde sångerna ut till många församlingar som sedan sjöng hans kompositioner.
  5. Den spelar stor roll för alla oss som levt med hans sånger, och även till viss del för våra barn. Min uppfattning är att flera av Götes sånger har blivit ”evergreens”, inte minst ”Som när ett barn kommer hem om kvällen” som finns med i Svenska psalmboken. Textmedvetenheten börjar komma tillbaka hos många församlingsmusiker, liksom behovet av sångbara melodier. Samtidigt växer en längtan efter att få sjunga och spela tillsammans. Därför tror jag att den repertoar som Göte gett oss kan återupptäckas och ges nytt liv. Hans sånger har stor relevans för vår tid.

Veronika Svensson