Akutboende för EU-medborgare som kommit till Malmö för att tigga väcker många känslor.

Allt från ”Varför gör vi som församling inte mer?” till ”Varför har vi som församling engagerat oss i denna fråga när de borde få hjälp i sitt hemland?”

Oavsett vad vi står i frågan tänker jag att den förfrågan vi fick från Malmö Kommun om ett akutboende i våra lokaler är enkel då avtalet rör de nätter det är så kallt att det skulle vara fara för liv. Då gäller frågan inte att förbättra förhållandena i hemlandet, utan att rädda människor som inte hade klarat sig annars.

Så vad har vi som församlingen avtalat med Malmö Kommun?

– När det blir –15 grader eller lägre temperatur ta emot 20–25 personer som får övernattning, duschmöjlighet och mat i våra lokaler mellan klockan 20:00–07:00. Det är sällan vi upplever så låga temperaturer som –15 grader här i Malmö, men när kommunen efterfrågat vill vi gärna ställa upp och erbjuda hjälp om dessa extrema förutsättningar trots allt skulle uppstå.

Har vi tillräckligt med resurser för att klara det?

– Det finns idag dryg 50 volontärer som anmält att de kommer ställa upp om och när akutboende öppnar. Volontärerna har även anmält sig till specifika ”arbetspass” och vi vet därför redan idag att vi skulle ha tillräckligt med resurser för hela tiden 20:00–07:00 vid varje öppnande av akutboendet.

Kommer akutboendet fungera när kommunen ber oss öppna?

– I projektgruppen som består av Andreas Wessman, Patrik Lerpard och undertecknad har vi arbetat med frågor avseende möjlighet att ha akutboendet i våra lokaler, olika frågor relaterat till avtalet med kommunen samt planering av arbetsuppgifter och bemanning. Ambitionen har varit att de frågor/funderingar vi hade skulle få sitt svar innan vi gick in i avtal med kommunen och att vi därefter säkerställde bemanning och beskrivning av uppgifter inför öppnande av akutboendet. När det arbetet nu är slutfört och vi har en beredskapsplan, planering av antal volontärer och arbetsbeskrivningar för de tre team som kommer vara engagerade vid respektive tillfälle, så känner jag att det kommer fungera. Det engagemang och det hjärta de personer som anmält sig som volontärer visat är därutöver ytterligare ett kvitto på att det kommer fungera.

När akutboende nu är avtalat och all planering och förberedelser är klara kan jag inte annat än tänka. Hur kommer det sig att vi som församling går in i detta?

Råkade vi bara få en fråga från kommunen som vi därefter av någon underlig anledning tackade ja till?

– Jag tror inte det är ”händelser från ingenstans”, utan snarare kopplat till att församlingens vision och mål inte är bokstäver på ett papper utan något som slagit rot i församlingsmedlemmars hjärtan och som blivit till böner.

För när vi som församling säger att vi vill:

  • vara kärleksfulla, trovärda och generösa
  • vara utgivande – inte infångande
  • låta Bibeln vara vägledande i alla frågor
  • lägga kraft på att tolka Bibeln in i dagens samhälle

och har specifikt mål att:

  • identifiera ”fokusområden” där vi som församling kan bidra/komplettera myndigheters, organisationers och församlingars goda arbete inom integration, socialt arbete mm samt hitta ”eldsjälar” som vill engagera sig ideellt som ledare, samt arbeta med volontärer och dagsverken inom fokusområden.

… så får det konsekvenser.

Ser fram emot fortsättningen!

Helen Wide