OS är slut.

Äntligen säger någon och vi andra känner en viss saknad. Men oavsett om man är sportintresserad eller inte så kan man inte undvika att imponeras av dessa idrottsmän och kvinnor. Vilken målmedvetenhet! OS i Sotji har för många idrottare varit det enda man arbetat för under de senaste fyra åren. Atleterna har utsatt sig för fysisk smärta och träningspassen har krävt allt! Att se glädjen hos dem som lyckats nå sina mål var oerhört inspirerande. Charlotte Kallas sista sträcka och målspurt på damernas skidstafett 4×10 km var en av de starkaste idrottsprestationer jag sett men det fanns faktiskt en annan prestation som kanske berörde mig ännu mer. Anna Holmlund höll på att etablera sig som en av världens bästa skicrossåkare. Men för nästan exakt ett år sedan totalförstörde hon sitt vänstra knä i en skidkrasch. Knät var så trasigt att det var fara att det aldrig skulle bli normalt igen. Men med en övermänsklig motivation och envishet rehabiliterades hon rekordsnabbt. Bara några dagar före OS fattar hon beslutet att tävla och det var hennas första tävling sedan olyckan. Hon lyckas med det alla trodde var omöjligt och hon tar en bronsmedalj. Då fällde faktiskt Andreas Wessman en tår hemma i TV-soffan.

Om Paulus var idrottsintresserad eller inte vet vi inget om. Men han lät sig inspireras av atleternas prestationer och han använde sig av bilder från idrottsarenorna för att beskriva sin egen passion:

1 Kor 9:22-27:
För att vinna de svaga har jag inför dem varit svag. Allt har jag varit inför alla, för att åtminstone rädda några. Allt gör jag för evangeliets skull, för att också jag skall få del av dess löften. Ni vet ju att alla löparna i en tävling springer men att bara en får priset. Löp då för att vinna det. Var och en som tävlar måste försaka allt – löparen gör det för en krans som vissnar, vi för en som aldrig vissnar. Jag har målet i sikte när jag löper, och jag slår inte i luften när jag boxas. Jag går hårt åt min kropp och tvingar den till lydnad, för jag vill inte predika för andra och själv komma till korta.

Paulus var extremt målmedveten i sitt uppdrag och jag har ofta mätt mig mot hans ord ”allt gör jag för evangeliets skull”. Hur målmedveten är jag egentligen? Vad är viktigt i mitt liv och vad upptar min tid? Vågar vi låta dessa frågor sjunka in så tror jag att vi sakta men säkert går åt rätt håll.

Det är viktigt att påminna sig om att det inte bara är vinnarna som räknas. Skidåkaren Dario Cologna gjorde en fantastisk comeback i OS när han överlägset vann herrarnas 15 km i klassisk stil. Att han var en stor människa bevisade han när han väntade 28 min i målfållan för att gratulera peruanen Roberto Carcelen som kom sist. Peru har aldrig varit en stor skidnation och Roberto tävlade dessutom med ett brutet revben. Han kom i mål 11 min efter den näst siste åkaren.  Att göra allt man kan betyder inte att man vinner och allas prestationer är värda att uppmärksammas både i OS och i Guds rike.

Andreas Wessman